Aug/080
Hold on to your dreams!
â€Glöm inte att BD aldrig kan dö, även om vi inte spelar ihopâ€Â
Oct/070
Do you remember!
En gång i tiden så satt jag å Fanny längst fram i kön till BD konserten, med oss var massa andra personer, bland annat, Pophannes och IndieMalin (som syns i bild det ni)
Oct/074
Ta mig tillbaka?
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga.
Men 2003, de gyllene året. jag slarvade bort lyckan.
Ge mig Håkan konserter, BD signeringar och vasaparken på fredagar.
Igentligen så skriver jag bara för att få skriva här, jag är inte så bra på att varken stava eller formulera mig själv. Men de som känner mig vet att jag behöver nånting att kontrollera, må det vara att jag städar mitt rum frenetiskt när jag blir stressad för att veta att nånting åtminstone e perfekt. Eller att jag skriver konstiga inlägg i bevis på min existens när jag inte vet vem jag är längre.
Men varför skriver jag detta? jag är ju rent sagt patetiskt just nu.
Fast idag har jag svaret.
Jag lyssnar på popmusik för jag är ledsen.
Aug/070
Självdiagnos: Nostalgisk!
När jag var 13-14 så mådde jag skitdåligt för oftan.
Varför?
Jag skulle nog mått dåligt även om jag lyssnade på markoolio.
men varför i så lång tid?
För musiken förstör mig.
hur märker jag detta?
Idag blev jag nostalgisk.
Bright eyes – Haligh, Haligh, A Lie, Haligh
mår du bra av att lyssna på den så e du sjuk. godnatt
Jul/071
Min kära broder.
Vet inte om du träffat honom, han heter Daniel.
Jag tror nog allt du gjort det, om inte så missade du nånting stort. Även om jag var för liten igentligen så var jag där först i kön när du kom tillbaka, jag minns hur vi suttit där i 8 timmar och väntat, vi hade skolkat från plugget allihopa för att träffa dig.
Broder Daniel, även om jag fortfarande står för att ni må vara kanske bästa bandet i svensk musikhistoria någonsin och att jag alltid kommer ha en plats för er i mitt hjärta så känns det fel att säga att jag inte lyssnar på er längre.
Ni är inte som Håkan som klämmer ut bra skiva efter skiva, eller Kent som igentligen bara gått neråt hela tiden och defenetivt inte som The Ark som gick från att vara sig själv till att vara vad sverige vill ha.
Göteborgsmusik är det bästa som finns, all tid jag spenderat till att lyssna på er musik går inte att beskriva, även om alla hade sina favoriter så enades alltid alla om att ni var bäst.
en kärleksföklaring? kanske det, men det är ni värda.
Men lillebror bli inte som jag när du blir stor.
Går inte att skriva om BD utan att nämna deras underbaraste medlem, Håkan Hellström.
Jag har köat minst lika mycket för denna man med, 7 timmar vid storan med IndieMalin och PopHannes.
lika mycket om inte mer på bananpiren med eastside crew.
Svårt att beskriva känslan när man klev in på min första Håkan konsert, överallt var det folk, massor av folk. Alla där för samma kärlek som jag hade.
Jag stog där med mina converse, Hängslen och en blå t-shirt.
Även om jag en gång räknades som ledare i eastside, var en hund i en familj som hette toffypop, tillhörde det koola gänget så är den tiden över.
Idag så kan jag säga att jag saknar tiden, då hade man inga bekymmer, man vad 13-14 man tyckte allt kunde lösas med rätt låt på mp3 spelaren.
jag försöker inte påstå att jag är särskillt tuff för jag var en del av allt det där. tycker mest att det var en kul grej.
Nu i efterhand så kan man nästan säga att man dött och återuppståt i ny form.
oh this town kills you when you are young. You die when youre young.
THIS TOWN!
den nya max är lite mer orolig som sagt. Få bra betyg, fixa pengar, börja träna, bli hälsosam. Vi får se. Pözz pözz
Apr/060
Jag är rädd
Fan va jag är rädd just nu för att allt ska bli som förr…
Jag vill inte gå tillbaka till det.
jag är skoltrött Ã¥ jag är allmänt trött Ã¥ sover betdligt mindre varje natt som gÃ¥r Ã¥ känner mig mer Ã¥ mer nere. Jag vet att det inte kommer bli likadant. Jag vet att i skolan har jag folk som kommer backa upp mig ifall det krävs. Annika kommer hjälpa mig hemma… Skulle aldrig offra den chansen jag har till att komma in pÃ¥ schillerska för att jag mÃ¥r dÃ¥ligt. Jag kommer fortsätta gÃ¥ till skolan även om jag är trött, sjuk, fryser eller allmänt inte vill… Det är nog enda lösningen pÃ¥ detta problem. Just go on and on. Jag är fortfarande fett orolig över att komma in pÃ¥ schillerska. Känns pÃ¥ nÃ¥got sätt som en säker skola, har kompisar som gÃ¥r där, kompisar som bor i närheten, kompisar som ska gÃ¥ där, jag vet mycket väl att jag kommer klara mig pÃ¥ portalen eller vart jag en kommmer in pÃ¥ i framtiden med. Men ska jag gÃ¥ igenom skolan i 3 Ã¥r utan att veta att jag kommer fÃ¥ vänner. Jag lär fÃ¥ nya vänner vart jag en gÃ¥r men som det känns nu sÃ¥ vill jag bara behÃ¥lla mina gammla, för som det e just nu sÃ¥ e det första gÃ¥ngen pÃ¥ länge som jag är riktigt nöjd med mina vänner, pÃ¥ ett sätt har jag blivit av med mina gammla vänner, träffar dom aldrig vi bara pratar om att “vi ska fika nÃ¥n dag” men det lär nog inte hända men vad bryr jag mig? för jag vet att om vi fikar i framtiden kommer vi snacka gammla minnen Ã¥ ha kul men den tiden e över. dom har nya vänner Ã¥ det har jag med.
Men sÃ¥ kom jag pÃ¥ det, va fan har jag för Ã¥ leva för nu? andras förhoppningar? Ja igentligen, jag har ingen större livslust, men sÃ¥ slÃ¥r det mig “jag kan inte bara slita upp handlederna jag ska träffa Annika imon” Jag har planer, första gÃ¥ngen i mitt liv som jag känner att jag har planer, jag har seriöst planerat saker som förhindrar mig. Jag har aldrig känt mig sÃ¥ inlÃ¥st men endÃ¥ sÃ¥ fri, jag vet att jag är fri jag kan ställa in planerna göra vad fan jag vill det e mitt liv men va fan spelar det för roll, jag har planer rsom jag planerat och ifall jag bryter kommer nÃ¥n annan bli berörd, jag stÃ¥r alltsÃ¥ med makten att ändra pÃ¥ andras liv en pytte pytte liten bit Ã¥ dÃ¥ känns allt annat sÃ¥ onödigt för jag e behövd.
Jag skulle kunna fortsätta nu å snacka om typ mina problem som löst sig idag och hur jag slutat oroa mig för att allt ska gå åt helvete men orka, fråga ifall ni vill.
Enda jag oroar mig över är att nu kommer nÃ¥n läsa det här som snackar med nÃ¥n sÃ¥ nÃ¥gon för reda pÃ¥ det Ã¥ tillslut sitter nÃ¥n där Ã¥ frÃ¥gar “Max mÃ¥r du inte bra?” Ã¥ jag tror att pÃ¥ första gÃ¥ngen pÃ¥ länge kan jag säga “jo det gör jag men jag har problem endÃ¥” för inte en jävel e perfekt.
Jag lever imperfekt i presens med tankar från futurm.
Jag avsäger alla stavfel, det e tanken som räknas. e = Är de = det å = och